Unilever och IUL löser konflikten om tillfälligjobben på Lipton i Pakistan

Unilever och IUL är överens om ett avtal som löser den långa, hårda konflikten om de inhyrda arbetarnas rättigheter på företagets direktägda Lipton/Brooke Bond-fabrik i Khanewal i Pakistan. Förhandlingarna ägde rum under ledning av OECD:s nationella kontaktpunkt i Storbritannien, som ansvarar för tillämpningen av OECD:s riktlinjer för multinationella företag. IUL protesterade hos OECD i mars i år som ett led i en kampanj som mobiliserade starkt internationellt stöd för Khanewalarbetarna och deras kamp.

På Khanewalfabriken finns bara 22 arbetare som är direkt anställda hos Unilever. Resten av arbetskraften utgörs av hundratals engångsarbetare som hyrs in från bemanningsföretag och som får betalt endast när det finns jobb. Fabriken blev därför en skrämmande symbol för hur anställningstryggheten fullständigt urholkas när arbetsgivare struntar blankt i grundläggande fackliga rättigheter. De inhyrda arbetarna i Khanewal saknade laglig rätt att gå med i Unileverarbetarnas fackförening och träffa kollektivavtal med Unilever som sin egentliga arbetsgivare.

I avtalet som löser konflikten går Unilever med på att inrätta 200 nya fasta direktanställningar retroaktivt till den 15 oktober 2009 på fabriken. De nya jobben tillsätts utifrån anställningstid och förtur ges åt medlemmarna i Khanewalarbetarnas aktionsgrupp som lett kampen lokalt med stöd av IUL-anslutna National Federation of Food, Beverage and Tobacco Workers. Urvals- och anställningsprocessen övervakas och genomförs av IUL och Unilever gemensamt på nationell nivå.

Eftersom bemanningsföretagen ofta systematiskt struntat i att betala dels de löner och ersättningar som arbetarna utlovats, dels fuskat med de obligatoriska inbetalningarna till statens socialförsäkringar och pensionsfonder så innebär den avtalade lösningen att Unilever betalar ut en klumpsumma direkt till bemanningsföretagets arbetare (både dem som nu får fasta jobb och dem som inte får det) och dessutom garanterar att bemanningsföretagens skulder till de statliga trygghetssystemen regleras.

Medlemmarna i aktionsgruppen går å sin sida med på att dra tillbaks alla stämningsansökningar som en motprestation för avtalet om de nyinrättade fasta jobben och det bredare ersättningspaketet. Lösningen innehåller även skrivningar som förbjuder diskriminering av aktionsgruppens medlemmar och ger IUL och IUL:s medlemsförbund rätt att företräda arbetarna.

I avtalet lovar Unilever dessutom att investera i och fortsätta driften av fabriken i Khanewal.

Khanewalarbetarnas aktionsgrupp riktar ett varmt tack till alla de fackligt aktiva och människorättsaktivister världen över som stött deras kamp med demonstrationer, protestbrev till företaget, möten, politiska aktioner och andra solidaritetsyttringar. Detta stöd var avgörande.

Jag har arbetat på Unilever Khanewal i över 20 år, berättar aktionsgruppens ordförande Siddiq Aassi. Men aldrig har jag trott att jag en dag skulle gå till fabriken som fast anställd. Vi har drömt om fasta jobb på Unilevers tefabrik i Khanewal, säger Mukhtar Ahmed, aktionsgruppens sekreterare. Jag saknar ord för mina känslor. Ingen på fabriken eller ens i Khanewal kan tro att det är sant, berättar aktionsgruppens andresekreterare Shahzad Saleem. När vi inledde kampen sa folk till oss att vi rusade rakt in i en bergvägg och skulle krossas.

IUL:s generalsekreterare Ron Oswald gör följande kommentar:

Avtalet i Khanewal är tillsammans med lösningen nyligen i Rahim Yar Khan en triumf för hundratals av våra medlemmar i Pakistan som nu får fast anställning hos Unilever. Det gör det enklare för dem att försörja sina familjer och ger dem ett mer värdigt arbete och anställningstrygghet. IUL är stolta över samarbetet med aktionsgruppens modiga medlemmar som kämpat så länge för sina rättigheter under de svåraste omständigheter. Unilevers vilja till konstruktiv dialog i OECD-processen gör att vi ser fram mot ett kontinuerligt och välordnat samarbete med dem om eventuella framtida utmaningar hos denna globala arbetsgivare. IUL hoppas kunna lösa de utmaningarna vid förhandlingsbordet – det globala förhandlingsbordet – snarare än via öppen, offentlig strid eller via det i det här fallet extremt användbara förfarandet kring OECD:s riktlinjer för multinationella företag.